I höstens färger

Igår var en skön dag.
Jag och mamma kom äntligen iväg till stan :)

På vår väg genom butikerna för att hitta present åt min kära pojkvän som fyller år på lördag hittade jag både det ena och det andra till mig själv.. haha..och till mamma. Så kan det gå, men man får passa på lite när man faktiskt har råd att unna sig. För det kommer jag säkert inte ha sen.

Sen blev det en kort tripp till frissan som klippte till mig en lugg, eftersom så många hjälpts åt att övertala mig. Tack, för det var nog ett bra beslut. Tycker de flesta hittills iallafall och jag själv. Ser ut som på korten från lekis igen (nästan)..shit så länge sen det är då. Såg att Johanna hade lagt ut kort från lekis på facebook, nostalgitripparna man får då är bra värda!

Väl hemma fikade jag och mamma på kanelbullar, lekte med kissarna och färgade mammas hår. Sen var det träningsdags. Bara jag och Sandra den här gången, och vi svettades hårt och turades om att se ut som tomater eller jag iallafall :P idag stramar det i baksida lår och rumpa. Men träningsvärk är ett bevis på att man gjort något så mer av det!

Måste bara skriva om hur min dag började också.. för att ni ska förstå det roliga i det hela måste ni veta att jag tjatat ganska bra om att jag vill se vildsvin som alla andra verkar se längs vägen påväg hem. Men jag får aldrig se några "det finns inga tror jag.. alla bara hittar på" sa jag häromdagen. Klockan halv sju igårmorse kom brorsan upp och skrek "Louise, Louise.. kom nu du ville ju se gris!" Jag som säkert lågi min djupaste dvala fattade inte ett jota och svarade visst något lustigt som jag inte minns. Men Micke gav sig inte och slet i täcket, gå upp nu så ska du få se. Så efter många tunga rörelser pallrade jag mig fram till fönstret och får se en hel vildsvinsfamilj! På vårt gärde hemma! Så nu blir det inga sena skogspromenader för mig inte. Inte utan Sambo (brorsans vovve) med mig iallafall!

/L