måndag 25 januari 2010

Kan man äta lunch på McDonalds själv?

Idag är det måndag, har jobbat hela helgen (som vanligt) och idag jobbar jag kväll. Sen skulle jag vara ledig till nästa helg men jobbet ringde imorse och gav mig 20 timmar till! Så enda lediga dagen den här veckan blir lördag. Och skönt det, eftersom det är planerat att dansa på fredagkväll (får åka direkt efter jobbet) och sen ska jag och Matilda festa loss lite på lördagkvällen.

Är det någon mer än jag som längtar ihjäl mig efter sommaren? Är lite trött på det vita vinterlandet nu, det är absolut vackert men inte särskilt roligt längre. Förutom igår. Jag, Ante, Björn, Hanna och Micke spenderade vår söndageftermiddag lekandes som små barn i pulkabacken. Stjärtlappen var faktiskt den som gick fortast, förutom snowracern när vi satte den bakom traktorn. Ibland är det bara så härligt att bo på landet!

Läget är lugnt, nu vet jag att jag inte går sönder och inte du heller.
Det känns ändå ganska okej nu. Jag kommer alltid bry mig.

_______________________________________

Idag känner jag mig lycklig!
Han, får mig att känna mig fin.

//Louise

torsdag 7 januari 2010

Med tungt hjärta..

Du har tagit bort mig överallt, det är svårt att förklara hur ont och illa det gör att du låtsas som att jag inte finns. Jag antar att det är det enklaste sättet för dig. Önskar jag inte behövde fälla mera tårar, vill minnas våra skratt, våra glada stunder och våra fina år men det går inte nu. Jag kan inte gå i byn, jag håller mig inne, hemma eller borta. Ska jag åka buss ser jag till att gå på vid den hållplatsen där det är minst chans att du åker förbi, jag tittar åt det andra hållet när jag åker förbi ditt jobb, går omvägar när jag ser dina vänner, är jag med mamma och handlar stannar jag helst i bilen för jag vet att jag skulle gå i tusen bitar om jag sprang på dig. Trodde aldrig det skulle bli så här den dagen när vi gick skilda vägar, vi var ledsna men sams, nu har vi blivit som varandras värsta fiender.

Att gå vidare innebär inte att glömma eller sluta älska för det kommer jag aldrig göra, men jag måste gå vidare och det har jag delvis gjort. Men jag har en sak som tillhör dig och du har en sak som tillhör mig, så länge det är så förblir det svårt.

Förlåt att jag fanns i ditt liv.

Nytt år, nya möjligheter?