Vet egentligen inte vad jag ska skriva. Men kanske är dags att visa att jag överlevt och att jag mår bra. Har varit ute och dansat, jobbat, varit på konsert och myst med mina vänner och familj.
Får ont i magen av att inte hört något på en månad när man är van vid varje dag men jag vet att det är det enklaste sättet, även för mig. Men tro inte för en minut att jag inte saknar det, jag saknar det så det gör ont och det kommer jag nog alltid göra. Bara att acceptera och gå vidare.
Jag mår bra och jag trivs och saker och ting har gått väldigt fort. Jag bor nu återigen i en väska men det gjorde jag i tre år så det gör mig inget. Jag trivs med att fara omkring och slippa vara ensam. Att vara ensam är inte jag.
Inte mycket kvar av det här året heller. Men har mycket att se fram emot de sista veckorna! Inflyttningsfest i Björsäter i helgen, blir nog fart på´t! En partykryss med Matilda, Carro och 20 stycken andra partysugna eller hur många de nu hade fått ihop ^^ sen är det givetvis fler på båten som inte är i vårt sällskap. Fira mamma och pappas födelsedagar kommer däremellan. Lars Winnerbäck konsert den tioende december med Phofie och Norrköpingsgänget och då är dessutom Mimmi hemma. Har bestämt både lucia i kyrkan och lussebak med henne :) Förhoppningsvis lyckas jag och Sophie dra ihop ett hemmajulbord för tjejerna i gamla klassen också och sen pratade jag och Gotland om att hinna åka till jul på Liseberg också. Jag älskar att ha fullt upp!
Passar ganska bra att jag är förkyld och har ont i halsen nu så slipper förhoppningsvis sån skit hindra mig från att göra mina inplanerade saker.
Och sen vill jag bara säga att jag älskar Åtvids droppträd!
Ha det fint.
